Avfall Sverige
Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation för avfallshantering.
ID: 547393443282-22
Lobbying Activity
Response to Circular Economy Act
6 Nov 2025
Avfall Sverige (Swedish Waste Management) welcomes the opportunity to contribute to the European Commissions consultation on the forthcoming Circular Economy Act and the Clean Industrial Deal. In our submission - Turning Non-Recyclable Waste into European Resilience - Avfall Sverige presents a proposal on how high-efficiency Waste-to-Energy (WtE) facilities, integrated with Carbon Capture, Utilisation and Storage (CCUS) and systematic material recovery, can function as Trans-Regional Circularity Hubs for the safe, climate-neutral and resource-efficient management of non-recyclable waste across Europe. To achieve a fully circular and climate-neutral economy, all levels of the waste hierarchy must work in balance. Even when EU recycling and prevention targets are met, significant volumes of verifiably non-recyclable waste will remain. By 2035, about 160165 million tonnes will still require safe and climate-positive treatment. Managing these flows responsibly is essential to avoid landfilling, protect material cycles and reduce emissions. High-efficiency WtE facilities equipped with CCUS and advanced material recovery offer a proven, scalable solution. They recover energy, capture and store or utilise CO, and extract valuable raw materials from residues. When connected to high-performance district heating systems, they also supply low-carbon heat, steam and electricity to industries and citizens, contributing to energy security and decarbonisation. The concept of Trans-Regional Circularity Hubs for energy and material recovery from non-recylable waste builds on existing strengths in Member States such as Sweden, where WtE plants reach up to 90% total energy efficiency. These installations can act as regional hubs within a European network for the safe treatment of non-recyclable waste, pooling infrastructure, logistics and expertise. The hubs would enable cross-border cooperation and industrial symbiosis, helping regions with limited treatment capacity to meet recycling targets and phase out landfilling. The aim is not, per se, to expand incineration capacity but to optimise existing high-efficiency plants, integrating CCUS and material recovery in line with EU decarbonisation and circular economy goals. These hubs would ensure that only certified non-recyclable waste is treated while maximising the recovery of energy and materials. However, including waste incineration in the EU Emissions Trading System (EU ETS) is a prerequisite to create a level playing field, strengthen carbon price signals and drive investment in CCUS technologies. Including waste incineration in the EU Emissions Trading Nordic Member States have already demonstrated the feasibility of such inclusion. Recognising WtE with integrated CCUS under the EU Taxonomy Regulation, subject to strict technical screening criteria and robust Do No Significant Harm safeguards, would further enable access to sustainable finance and accelerate climate-neutral infrastructure. By integrating these policy measures and technical solutions, Trans-Regional Circularity Hubs for non-recyclable waste can become strategic enablers of the EU Clean Industrial Deal, providing clean, secure and affordable energy while achieving negative emissions and advancing industrial decarbonisation. By turning non-recyclable waste into a resource for climate neutral energy and material recovery, the hubs will strengthen Europes resilience, competitiveness and environmental leadership. Avfall Sverige therefore calls on the European Commission to recognise and support the establishment of Trans-Regional Circularity Hubs for non-recyclable waste as a key instrument to achieve the EUs circular economy, climate-neutrality and industrial transformation goals.
Read full responseResponse to European Climate Law amendment
11 Sept 2025
Avfall Sverige stöder förslaget om ett bindande 2040-mål på minst 90 % minskning av nettoutsläpp, men vill betona några avgörande förutsättningar för att målet ska få verklig effekt. Avfallssektorn, och däribland Energiåtervinning, är idag en utsläppskälla, främst till följd av plastinnehållet i restavfallet. Men energiåtervinning är samtidigt en viktig del av en grön omställning genom utvinning av energi, och möjligheten att skapa permanenta minusutsläpp med CCS. Även i en framtida situation, där EU nått målet om en hög grad av materiell cirkularitet, kommer olika former av restavfall som inte kan återvinnas att uppstå. Med hjälp av energiåtervinning i kombination med CCUS kan sektorn ta hand om avfallet på ett hållbart sätt och därigenom bidra till att EU når sina klimatmål. För att avfallssektorn ska kunna bidra till EU:s klimatmål krävs rättvisa villkor, inklusive att all energiåtervinning omfattas av EU ETS. I nuläget är endast Danmarks, Sveriges och Litauens energiåtervinningsanläggningar med i systemet. På grund av detta måste man sätta högre mottagningsavgifter än sina konkurrenter i andra EU-länder, vilket snedvrider konkurrensen på avfallsbehandlingsmarknaden. Lika villkor mellan länder, och ekonomiska incitament att genomföra klimatåtgärder, krävs för att energiåtervinningen ska kunna leda omställningen. Ett 2040-mål innebär att kraftfullare klimatåtgärder än vad som tidigare planerats måste genomföras. Förutom utsläppsminskningar, måste en stor mängd negativa utsläpp genereras. Tekniken är redan mogen och redo att skalas upp. Det största hindret för vår sektor är finansieringen av de höga investerings- och driftkostnaderna. På grund av detta behövs tydligt stöd och styrmedel riktat till investeringar och drift av bio-CCS, i syfte att möjliggöra infångning, transport och lagring av koldioxid. Det är viktigt att sådana stödmekanismer införs på EU-nivå, inte bara nationellt. Utan lika villkor riskerar stora utsläppsminskningar att utebli. Samtidigt måste plastens klimatkostnader flyttas uppströms genom kraftfulla styrmedel. CBAM bör utvidgas till att omfatta plastråvaror och organiska kemikalier. Dessutom bör producentansvaret utvidgas så att kostnaderna för fossil plast bärs av de aktörer som sätter den plasten på marknaden, inte avfalls- och fjärrvärmesektorn eller fjärrvärmekunderna. De största gas- och oljebolagen är även bland världens största plastproducenter och ser plastexpansion som en avsättning för fossila råvaror. Detta ökar inflödet av fossila kolatomer i materialkretsloppet, i strid med klimatomställningen och 2040-målet. Alla produkter blir till slut avfall, material kan bara återvinnas begränsat, och kvar blir energiåtervinning när deponering fasas ut. Den växande volymen fossil CO som måste avskiljas hotar den cirkulära omställningen. Därför krävs ekonomiska styrmedel, eller förbud, i producentledet där inflödet uppstår. Avfall Sverige vill också betona att internationella utsläppskrediter bör beaktas med försiktighet. Internationella kompenserande kolkrediter har ofta haft bristande miljöintegritet, och har skapats från åtgärder som skulle genomförts i alla fall, även om ingen kredit hade utfärdats. Att så mycket som 30% av nuvarande utsläpp, skulle ersättas med krediter från utanför EU, kan leda till ett storskaligt utnyttjande av tveksamma krediter. Enbart verifierade, transparenta, permanenta negativa utsläpp bör därför accepteras. Klimatnyttan måste vara verklig och långsiktig. Fokus bör även ligga på utsläppsminskningar och permanenta minusutsläpp inom unionen. Sammanfattningsvis anser Avfall Sverige att EU måste skapa rättvisa och långsiktiga villkor som möjliggör både faktiska utsläppsminskningar och utvecklingen av negativa utsläpp. Energiåtervinning med CCS, i kombination med ambitiösa uppströmsåtgärder för plast, är en nödvändig del av denna strategi och bör därför ges en tydlig plats i den reviderade klimatlagstiftningen.
Read full responseMeeting with Emma Wiesner (Member of the European Parliament)
25 Oct 2024 · Diskussion om avfallsförbränning i handeln med utsläppsrätter
Response to Amendment of the free allocation rules in response to the ETS revision/Fit For 55
20 Dec 2023
Avfall Sverige proposes that a Waste Benchmark shall be incorporated in the Free Allocation Rules. The Waste Benchmark shall be used to allocate allowances free of charge to installations for incineration of municipal waste. The Waste Benchmark can be added to Table 3 in Annex 1, alongside the Fuel Benchmark and the Heat Benchmark. Background Installations for the incineration of municipal waste located in Sweden and Denmark are covered by ETS1. A general inclusion of such installations is planned to 2028. Within ETS1, emission allowances are allocated free of charge to certain operations. The argument for this is that the companies concerned are exposed to competition with operations who are not covered by ETS1 and thus are not burdened with costs for the purchase of allowances. Another motive for introducing a Waste Benchmark is to make waste incineration more competitive compared to waste landfill. The free allocation is based on benchmarks. Installations that produce district heating may receive free allowances based on a Heat Benchmark, which means that the number of free allowances are allocated based on the amount of district heating produced. Production of electricity does not entitle to free allocation. Currently in Sweden, where municipal waste incineration is already covered by ETS1, an average waste incineration installation with energy recovery receives about 20 % of its need for allowances for free, based on the Heat Benchmark. However, the free allocation based on the Heat Benchmark is decreasing and will likely be abolished completely after 2030. The amount and composition of municipal waste in the society is a consequence of the fossil content in consumed products . The operator of a waste incineration installation has low ability to influence the fossil share of the composition of the waste that is delivered to the facility. The emissions from municipal waste incineration are thus hard to abate. As a consequence, installations for the incineration of municipal waste may be exposed to (extremely) high costs for emission allowances as the allowance price increases. This is already the case in Sweden and Denmark. It is therefore justified to allocate free allowances to the installations concerned. Free allocation of allowances to installations for municipal waste incineration would also facilitate the transition phase when these installations are intended to be generally included in 2028. Without free allocation, the installations that enter ETS1 in 2028 will be exposed to a sudden cost shock, which may cause the concerned companies a severe economic damage and risk disruptions in waste treatment service. A proposal for the design of a Waste Benchmark The Waste Benchmark (WB) could be expressed in the unit allowances per ton waste incinerated. The actual value of the WB could be defined as the emission factor of a typical municipal waste, expressed as ton fossil carbon dioxide per ton waste. To avoid a potential overallocation of allowances, the WB may be scaled with a Reduction Factor (RF), which is set to a value between zero and one. As an illustrative example, consider a waste incineration plant that annually combusts 10 000 ton of waste (the Activity Level is AL = 10 000). Assume the Waste Benchmark is WB = 0.45 and that the Reduction Factor is set to RF = 0.8. Then the free allocation of allowances (FA) for the installation becomes: FA = AL * WB * RF = 10 000 * 0.45 * 0.8 = 3 600 free allowances per year. In case an installation is combusting a mixture of waste and fuels to generate useful heat, the installation also entitles to free allocation using the Heat Benchmark. In this case, the installation needs to be divided into two parts in the calculation, where one part is given free allowances using the Waste Benchmark and the other part is given free allowances using the Heat Benchmark.
Read full responseMeeting with Heléne Fritzon (Member of the European Parliament) and Municipal Waste Europe
15 Nov 2023 · Seminarium om den nordiska biogasmodellen i samarbete med Avfall Sverige
Meeting with Heléne Fritzon (Member of the European Parliament, Shadow rapporteur) and Municipal Waste Europe
10 Oct 2023 · Möte med Avfall Sverige och Municipal Waste Europe
Meeting with Heléne Fritzon (Member of the European Parliament)
30 Jun 2023 · Möte med Avfall Sverige
Response to Waste Framework review to reduce waste and the environmental impact of waste management
16 Feb 2022
-Kommissionen behöver sätta större fokus till strävan mot en giftfri miljö och att avgifta kretsloppen genom reglering som säkerställer att farliga ämnen inte recirkulerar i återvinningen.-Avfall Sverige konstaterar också att det finns tidigare förslag från Kommissionen som knyter an till Avfall Sveriges ståndpunkt att skatter och avgifter kan användas för att styra avfallshanteringen. I detta återfinns tidigare förslag från Kommissionen som nämner ekonomiska styrmedel för minskad deponering. Sådana åtgärder behöver utvecklas och fastställas av Kommissionen inom ramen för revideringen av avfallsdirektivet.-Avfall Sverige anser att Kommissionens hittillsvarande förslag om minskad deponering har varit otillräckliga både mot bakgrund av den resurspotential som inte tas tillvara och mot bakgrund av den påverkan på växthusgaser som deponering utgör. Avfallsdirektivets reglering om 10 procent deponering till år 2035 endast för kommunalt avfall är helt oacceptabelt med tanke på den miljöförbättring som minskad deponering utgör och att det inte saknas kunskap om hur en låg andel deponering kan uppnås. Än mer obegripligt och närmast oansvarigt är kommissionens ”vänta och se”-strategi för att bedöma om det ska införas regler för minskad deponering av avfall annat än kommunalt avfall. Det finns inga som helst skäl med ett sådant avvaktande i all synnerhet som att mängden annat avfall än kommunalt avfall som idag deponeras runt om i Europa är avsevärt större än mängden kommunalt avfall.-Det är viktigt med ett ökat fokus på i första hand förebyggande av avfall och därefter återvinning i olika former. För det avfall som inte har kunnat förebyggas, förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas i tidigare led är energiåtervinning den bästa behandlingsmetoden eftersom det samtidigt medger uppfyllelse av mål för minskad deponering.-Ramdirektivet om avfall behöver åtföljas av reviderad produktlagstiftning, såsom direktiv om eko-design och miljömärkning inklusive mål för återvinningsbara produkter liksom andelen återvunnet material i nya produkter. Detsamma gäller längre kvotplikt, längre garantitider och produktpass. Detta möjliggör att tydligare krav kan ställas på producenterna för deras produkter när de en dag blir avfall.
-När det gäller resurseffektivitet är kommunernas roll i avfallshanteringen mycket central när det gäller att bidra till högkvalitativ återvinning. När det handlar om utmaningen att samla in mer avfall för återvinning är källsortering en central aspekt. Här har kommunerna en viktig roll genom det finmaskiga nät för insamling av avfall under kommunalt ansvar som de tillhandahåller. -För att säkerställa att alla medborgare har tillgång till avfallshantering för allt deras kommunala avfall och för att säkerställa en hög miljö- och samhällsnytta bör kommunerna vara den aktör som ansvarar för insamling av kommunalt avfall som har en naturlig koppling till kommunens insamling av avfall från hushåll, inklusive det avfall som lyder under producentansvar. När avfallet väl har samlats in ska det överlämnas till producenterna, som ska ombesörja återvinningen. Kommunerna utgör den viktiga länken mellan medborgarna och återvinningen.-Avfall Sverige anser att Kommissionen ska återväcka förslag om indikatorer för beräkning av avfallsförebyggande.-Avfall Sverige anser att EU ska reglera förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Sådana åtgärder har visat sig mycket framgångsrika i Sverige där mindre än 1 procent av det kommunala avfallet deponeras och resten återvinns genom förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning. -Kommuner ska ges stor flexibilitet, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, när det gäller att besluta om metoder för hantering av kommunalt avfall inom sina områden. Detsamma gäller utformning av kärl mm, inklusive deras färgsättning. Det nordiska skyltsystemet är en bra lösning för att tillgodose gemensamma EU-behov (https://www.sverigesorterar.se/in-other-languages).
Read full responseResponse to Revision of the CO2 emission standards for cars and vans
8 Nov 2021
We welcome strict requirements in the EU’s CO2 emission performance standards, but we believe that EU legislation should be built around research-based well-to-wheel or life-cycle analysis on climate emissions.
We are very critical of the persisting with the tailpipe approach, as proposed by the Commission. This is an outdated and misguided approach that steers towards specific technologies rather than towards reduced climate impact and improved energy efficiency. The proposal is competition-distorting and is far from technology neutral. It also misses its primary objective: to guide towards reduced climate emissions and away from fossil fuels.
One consequence of the proposal is that renewable, sustainable alternatives, such as biomethane, are excluded from the market and denied the opportunity to contribute to the mitigation of climate change. It is in sharp contrast to REDII and scientific findings showing that, from all combinations of fuel/energy carriers and powertrains explored, biomethane represents one of the absolute lowest greenhouse gas intensive routes (https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eur-scientific-and-technical-research-reports/jec-well-wheels-report-v5).
The European Commission's own science and knowledge service, the Joint Research Centre (JRC), asserts that well-to-wheel analysis is required to properly assess the climate impact of different technologies. Basing policy objectives and instruments on tailpipe emissions only, as the Commission proposes, is contrary to research recommendations.
The new initiatives within “Fit for 55” – FuelEU Maritime and RefuelEU Aviation – propose GHG intensity and well-to-wake calculations. We welcome this research-based approach. These initiatives also highlight very well the illogicality of persisting with a tailpipe approach in road transport policies.
The crediting scheme and carbon correction factor (CCF) have been dismissed far too lightly by the Commission. It is vital that such a mechanism be introduced so that a more accurate and technology neutral assessment of climate impact can be incorporated in the CO2 emission performance standards.
In terms of environmental impact, the Commission ascertains that CO2 emissions (when measured under WLTP) increase with the CCF option. This is hardly surprising, since WLTP is based on a tailpipe measurement of emissions and thus does not capture the positive effects of renewable fuels. This is remarkably careless; in fact, it means that the entire impact assessment is founded on completely unsound and unscientific premises.
We are convinced that all renewable and sustainable alternatives are needed to cope with the immense challenge of climate change and to reach our common environmental goals. There is not a single solution that can replace petrol and diesel as used today. Biomethane (biogas), renewable hydrogen, renewable electricity, and other renewable and sustainable alternatives are all necessary.
Finally, replacing petrol and diesel with biomethane would not only benefit the environment and mitigate climate change directly. It would also stimulate vital investment and encourage environmental improvement in other industrial sectors – such as agriculture and waste handling – as a result of the additional benefits that biogas delivers: the recycling of plant and soil nutrients, reduced eutrophication, and improved biodiversity. Furthermore, production of biogas and digestate leads to socio-economic benefits such as improved security of supply, increased rural development, job creation, and promotion of innovation. Among alternative fuels, only biogas has demonstrated, to date, such a deep and wide range of benefits to society.
The Commission’s proposal based on tailpipe emissions hampers any efforts to advance biomethane for mobility. Hence it also prevents the EU from taking advantage of all the cost-effective solutions that biogas has to offer in the transition to a sustainable society in a broad perspective.
Read full responseResponse to Policy framework on biobased, biodegradable and compostable plastics
27 Oct 2021
The Swedish Waste Management Association (Avfall Sverige) welcomes the Commission´s initiative to develop a policy framework for bio-based, biodegradable and compostable plastics.
Avfall Sverige is the Swedish Waste Management and Recycling association with 400 members from both the public and the private waste management and recycling sectors. 99,9 per cent of the Swedish population are represented through Avfall Sverige. Avfall Sverige represents its members in dealings with politicians, other decision makers, authorities and media, both in Sweden and internationally.
Avfall Sverige’s members makes sure that waste is collected and recycled in all municipalities nationally. In accordance with our vision "Zero Waste", the Swedish municipalities and public companies are the facilitators for the transition towards waste minimization and reuse.
Avfall Sverige was founded in 1947. It is a stakeholder and trade association in the field of waste management and recycling.
We strongly believe in following the waste hierarchy and hence putting focus first and foremost on reduction and reuse of plastic products, regardless of whether it’s based on fossil or renewable (bio-based) material. Plastic products put on the market should be designed for material recycling in order to keep the material in the value chain and achieving true circular economy. Biodegradable plastic poses a risk to waste management since it will degrade the quality of plastic recycling if sorted along with other plastic for material recycling.
In Sweden anaerobic digestion (AD) is the predominant form of treatment for food waste and in 2020 only three industrial composting plants treated food waste. Plastic labelled as biodegradable according to EN 13432 will not be degraded in an AD plant and hence posing a to the quality of the digestate. Bio-based and biodegradable collection bags are used for separate collection of food waste from households and companies in a few Swedish municipalities. However, these bags are always removed before AD in a pre-treatment plant in order to avoid mechanical problems and/or pieces of non-degraded plastic in the digestate. The reject, including collection bags, is sent to incineration in a waste-to-energy plant.
There certainly is a need for clear definitions of bio-based, biodegradable and compostable plastic as well as guidance on best practice for usage of these products. Experiences from Swedish composting plants show that compostable plastic, certified according to EN 13432, might still pose a problem to the composting process as it does not biodegrade in the cold climate here in the northern part of Europe. Hence, there is also a need to update EN 13432 in order to meet the requirements for composting in cold climate as well as adapting the standard to AD processes. Avfall Sverige is currently active in a working group organized by the Swedish Institute for Standards (SiS). The aim of the working group is to develop a national supplement to EN 13432 for biodegradability in AD processes. Even if there will be products in the future meeting the requirements of such a supplement the risk of allowing biodegradable plastic to enter the bio-waste collection system should be carefully assessed.
Please find attached Avfall Sverige’s position paper on plastics. In terms of this consultation Avfall Sverige fully support the feedback published by the Swedish EPA, the Norwegian EPA, the Dutch Waste Management Association and the Finnish Biocycle and Biogas Association.
Read full response