BalticWaters
BalticWaters is an independent foundation engaged in efforts to improve the Baltic Sea environment.
ID: 408622841183-23
Lobbying Activity
Meeting with Isabella Lövin (Member of the European Parliament, Rapporteur)
2 Dec 2025 · Ocean Pact and Baltic Sea fisheries management and policy
Meeting with Francesca Arena (Cabinet of Commissioner Costas Kadis)
25 Jun 2025 · Baltic Fishing Opportunities
Meeting with Emma Wiesner (Member of the European Parliament, Shadow rapporteur) and Swedish Society for Nature Conservation
27 Mar 2025 · möte med Civilsamhället om Östersjön
Meeting with Isabella Lövin (Member of the European Parliament)
27 Mar 2025 · The Ocean Pact
Meeting with Costas Kadis (Commissioner) and
27 Mar 2025 · Baltic Sea fisheries and challenges
Meeting with Isabella Lövin (Member of the European Parliament)
24 Jan 2025 · The Baltic Sea
Response to Correction to the multiannual programmes for fisheries
31 Jan 2024
BalticWaters strongly disapprove to the removal of Article 4(6) of the Multi Annual Plans for the Baltic Sea. The Baltic Sea, and a majority of its commercial fish stocks, are under severe pressure. Populations are in decline and show no, or weak signs of recovery. Therefore, legislation needs to be strengthened rather than weakened to secure long-term sustainable fisheries and ecosystems. The Commissions proposal to delete one of the most important safeguards to prevent fish stocks from collapsing, Article 4(6) of the Baltic MAP, risks both the fish stocks today and tomorrow. BalticWaters disagree with the Commissions justification on the removal of article 4(6) in the Baltic MAP. (1) The articles (Article 2, 4(6) and 5) are not inconsistent within the MAP, as the Commission claims, as they have different starting points, timeframes, and targets. (2) A full application of article 4(6) would be far more profitable for the fisheries, fish stocks and the environment in the mid- and long-term. The Commissions justification - that the application of the article would give severe socio-economic impacts, is a short-termed argument, benefiting only a few fisheries for a short time. The short-term consequences must be weighed against the risks of collapsed fish stocks and degraded environment. (3) The rush of this proposal indicates that the the MAP and the scientific evidence, on which the annual fishing advice from ICES is based, has been misunderstood and that biological and environmental factors have not been disregarded. This Commission proposal is in clear breach of legal safeguards. For BalticWaters it is concerning that the Commission is proposing to delete legal safeguards crucial to ensure the long-term sustainability of fish stocks and of the fishing sector in order to accommodate short-term considerations. BalticWaters is also concerned by the process leading to the proposal. There has been a lack of a proper stakeholder consultation, and no impact analysis has been done before the publication of the Proposal. The call for feedback, which was opened shortly after the Commission Proposal was published, cannot substitute a stakeholder consultation, which must take place prior to the publication of a legislative initiative, as per the Commissions Better Regulation Guidelines. The same goes for the non-existent impact assessment.
Read full responseResponse to Communication on the functioning of the Common Fisheries Policy
23 Sept 2022
Den gemensamma fiskeripolitiken ska säkerställa att fisket bidrar till ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och styras av försiktighetsprincipen. Tyvärr har utvecklingen för Östersjöns fiskarter under lång tid varit negativ. Sedan införandet av Maximum Sustainable Yield (MSY)* har:
• Västra torsken minskat med 68 procent
• Östra torsken minskat med 24 procent
• Sillen i centrala Östersjön minskat med 42,5 procent
• Sillen i västra Östersjön minskat med 24 procent
• Sillen i Bottniska viken minskat med 29 procent
* Beståndsutveckling 2014-2021 enligt siffror från ICES.
I flera fall har bestånden legat historiskt lågt redan innan minskningarna sedan 2014. Just nu syns katastrofala effekter i ekosystemet, där spigg dominerar kustzonerna och många arter längs den svenska kusten som gädda, abborre och lokala populationer av lax minskat drastiskt. En förvaltning enligt MSY i Östersjön är därmed tydligt förknippat med höga risker, och inte i linje med försiktighetsprincipen.
Ett problem är att de vetenskapliga modellerna har visat sig överskatta både torskbestånd och sillbestånd i Östersjön, vilket lett till för högt fisketryck och för låga beståndsnivåer. Det är naturligt att bestånden pressas för hårt vid beslut enligt MSY, då fiske efter MSY strävar efter ett maximalt uttag vilket leder till att bestånden hålls på en nivå långt under historiska toppnoteringar. MSY ställer därför höga krav på att beståndsunderlagen är korrekta, men det är naturligt att de vetenskapliga modellerna är osäkra då det är svårt att göra korrekta bedömningar av rekrytering, dödlighet och beståndsuppskattningar. Även om modellerna alltid strävar efter att förbättras kommer de alltid att innehålla osäkerheter. Ändå fortsätter medlemsländerna och EU-kommissionen att förlita sig på ett maximalt utnyttjande av fiskbestånden, utan säkerhetsmarginaler.
En stor brist i rådgivningen är också att bevarande av större och äldre individer inte inkluderas, trots att det ska göras enligt Havsmiljödirektivet från 2008 och trots att den gemensamma fiskeripolitiken ska vara förenlig med Havsmiljödirektivet. Nu ser vi förändringar i beståndsstrukturen för sillen, där individerna blivit mindre och könsmogna tidigare, vilket även hände torsken innan kollapsen. Att detta inte tas hänsyn till har stora miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter för medlemsländerna.
Om bevarande av äldre och större individer hade ingått i förvaltningen hade utvecklingen för torskbestånden kunnat se annorlunda ut, och det är akut att inkludera detta i rådgivningen. Det har länge pågått arbeten kring detta inom ICES, och finns även underlag från ICES sedan tidigare på hur det kan implementeras i rådgivningen. Vi förutsätter att EU-kommissionen och medlemsländerna inkluderar aspekter för storleksfördelning inom bestånden i råden redan under nästa år.
Ett ytterligare problem för att nå målen om en hållbar förvaltning är bristande fiskerikontroll, där olovliga utkast och felrapportering är vanligt. Varken landningsskyldighet eller rapportering av fångst fungerar i Sverige, och situationen sägs vara liknande i andra länder. Detta har stora implikationer för bestånden och påverkar även tillförlitligheten i de vetenskapliga råden. Ändå har få eller inga aktioner vidtagits av EU för att komma till rätta med problemen, inte ens krav på selektiva redskap eller kameraövervakning har ännu införts för relevanta fisken.
För att EU ska kunna uppnå sina mål om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet måste:
• Ett bevarande av olika storlekar och åldrar inom bestånden ligga till grund för råd och beslut
• Fiskerikontrollen och redskapskraven skärpas
• Skarpa och tilltagna säkerhetsmarginaler för uttag av bestånd finnas. Exempelvis bör bestånd under Blim inte kunna fiskas på, och automatiskt medföra redskapskrav eller stängning för andra fisken som kan påverka arten.
• Möjligheterna för stater att införa skydd stärkas och förtydligas i GFP:n
Och bör:
• MSY överges som förvaltningsmål
Read full responseResponse to Protecting the environment in the EU’s seas and oceans
5 May 2021
As stated in the EU Biodiversity Strategy for 2030, the loss of biodiversity is one of the major threats to humanity the coming 10 years. With that in mind, the new MSFD should include targets that support a sharper legal framework, to both protect and restore biodiversity. Specifically, we suggest the following:
• The definition of “good environmental status” (GES) should be clear and specific, and include changes in population structures.
• GES should include structural changes in fish stocks, such as spawning in smaller age classes, and lead to immediate actions. It should also include preservation of different age classes, to reduce perilous biological pressure on stocks. The precautionary principle should be applied in all cases where a risk can be identified.
• Species impacts on other species and ecosystems should be analysed.
• As industrialised fisheries and overexploiting of marine resources are the main forces causing biodiversity losses – these activities should be addressed with specific targets and deadlines. Measures must be taken to limit the use of fishing gears harmful to biodiversity, like bottom trawls or very large pelagic trawls. A fast transition to selective and less harmful fishing methods and gears should be implemented and a roadmap with a time schedule of such a transition should be included in the new MSFD.
• Strictly protected areas should be protected from all exploitation. Fishing should be prohibited in these areas.
• Reporting on progress from the member states should be done within shorter intervals. Legal accountability should be implemented. Common IT-platforms with less administrative procedures can encourage member states to report and share information.
• The new knowledge centre could be used to follow progress, share scientific findings, and present best practices.
In conclusion, a more concrete and sharper MSFD has the potential to contribute to the preservation and restoration of marine ecosystems. However, targets and indicators must be well defined and regular follow-up included.
Read full response