Branschföreningen Svensk Torv
Svensk torv work for a wise use of peat in Sweden.
ID: 656297239508-19
Lobbying Activity
Response to Protecting biodiversity: nature restoration targets
22 Aug 2022
Vår bransch har stor erfarenhet av att restaurera torvmarker, det är ett lagstadgat krav i Sverige att torvtäkter efterbehandlas. Det krävs mycket god lokal kännedom, samarbete och kunskap för att åstadkomma lyckade efterbehandlingar. Vi har många goda exempel som vi gärna dela med oss av. Idag finns närmare 2500 ha efterbehandlad mark med god återväxt. Vi vet vilka kostnader det innebär och ställer oss frågande till om EU’s lagförslag är realistiskt? Vi kan stödja EU att uppfylla målen för att skapa ökad biologisk mångfald och önskade naturtyper men även bistå med ett perspektiv av samhällsnytta då vår bransch samtidigt tillhandahåller produkter som skapar mat, gröna miljöer, energi och god djurvälfärd.
Finns det tillräckligt med expertis för att handlägga och bevaka återställning av de enorma arealer det rör sig om i lagförslaget? Kommer det finnas kompetent personal att förvalta medlen och besluta om vilka objekt som ska restaureras? Våtlagda torvmarker kan fortsatt generera växthusgasutsläpp om inte tillsyn och skötsel sker, vem ska ha ansvaret? Lokal administration är ett måste för att få detta att fungera.
Återvätning förs fram som en effektiv åtgärd att stoppa emissioner, men vi framhåller att i Sverige finns alternativ som har samma gynnsamma klimateffekter och som bygger på att torven tas om hand och nyttiggörs. Effektiva efterbehandlingsmetoder är att anlägga öppna landskap med fågelsjöar/våtmarker, solcellsparker med paludikultur, lövskog/blandskog samt en kombination av dessa metoder. Solcellsparker på efterbehandlade täkter är ett gott komplement till vindkraft.
För att uppnå målet kring natur i urbana miljöer krävs att jord och odlade växter förs in till staden. Unga träd och växter odlas i växthus och plantskolor. Urbana odlingssubstrat många samhällsnyttiga funktioner, både som substrat för växtrötterna, lagring och fördröjning av dagvatten och filtrering av dagvatten. Odlingssubstraten tillverkas noggrant för alla dessa funktioner med hjälp av torv som våra medlemmar producerar.
EU har som mål att plantera tre miljarder träd till 2030. För att uppnå detta måste unga livsdugliga träd planteras i stor skala. Träden drivs upp i torvbaserade odlingssubstrat. Odlingssubstrat gör det möjligt att "odla mer med mindre" utan att belasta åkermark. Växthusodling och urbant/vertikalt jordbruk med modern, effektiv odlingsteknik minimerar behovet av gödselmedel, kemiskt växtskydd och vatten.
Förordningens lagförslag innebär en stor inskränkning av äganderätten. Äganderätten bör alltid beaktas, utan det är förslaget dömt att misslyckas. Detta är särskilt viktigt vid återvätning av dikade torvmarker, då höjning av vattennivån även kommer att påverka angränsande marker. I lagförslaget anges också att återvätning kan bli tvingande vilket kommer innebära att respektive medlemsstat ska expropriera mark för denna åtgärd. Märkligt då äganderätten ska beivras och skyddas.
Lagförslaget har beretts innan kriget i Ukraina som kraftigt påverkar hela EU. Energisituationen har gjort att alla behöver tänka om. Torvmarker har alltid haft en stor betydelse i kristider och vi måste belysa behovet av lokala naturresurser. Framhållas bör att torvbruket inte står i motsats till restaurering av natur. Torvbruket möjliggör att redan dikade torvmarker restaureras utan kostnader för EU.
För de gröna näringarna gäller att fokus ligger på markanvändningen och att den blir korrekt definierad och följer den lokala lagstiftningen. Myndigheter definierar idag markanvändning felaktigt, juridiskt är inte en dikad torvmark längre en våtmark, markanvändningen har övergått till att bli skogs-/jordbruksmark. Markanvändningen påverkar urvalet.
Använd hektar istället för kvadratkilometer, beräkningsunderlag blir mer realistiska och lättöverskådliga. Hektar används som arealenhet internationellt. I lagförslaget och dess bilagor finns det många oklarheter kring hur stor andel som ska restaureras och till vilken biologisk status?
Read full responseResponse to Land use, land use change and forestry – review of EU rules
8 Nov 2021
Branschföreningen Svensk Torv ställer sig bakom ambitiösare LULUCF-mål och ser i detaljerna att torvmarker och torvutvinning ska ingå i redovisningen från och med 2026. Vi visar gärna det positiva klimatarbetet som vår bransch bidrar med då vi utan extern finansiering efterbehandlar våra täktområden till attraktiva naturområden samtidigt som torven nyttiggjorts till odlingsjord, strömedel eller energi för medborgarnas bästa. Sverige är ett torvrikt land och vi ser fram emot att den torvutvinning våra medlemmar dagligen utför på redan dikade torvmarker inkluderas i tillämpningsområdena inom LULUCF.
Men vi befarar samtidigt att inkluderingen av torvmarker och torvutvinning i tillämpningsområdet kan komma att ses som att torven inte längre behövs i samhället och att våtläggning ses som det enda alternativet att restaurera dikade torvmarker. Därför måste vi belysa hur viktig torven är för ett samhälle anpassat till Europas gröna giv och Fit for 55.
Svensk Torv vill peka på torvens centrala betydelse för en säker matproduktion, människors välbefinnande och en stärkt cirkulär ekonomi.
Torv kommer fortsatt vara en nödvändig råvara för att förädla cirkulära material till högvärdiga odlingssubstrat, som i sin tur används för att producera plantor till skog, mat och gröna miljöer. Det är plantor som kommer att bidra till att koldioxiden fångas ur luften och binds in i ny biomassa. Torv är också betydelsefull för god gödselhantering i djurhållningen, filtermaterial och sanering. Torven med sina unika egenskaper gör att restprodukter och andra material blir förädlade och användbara i den cirkulära ekonomin, vilket Sverige och EU bör använda sig av för att nå klimatmålen.
99,5 procent av all dikad torvmark i Sverige, som till största delen tillkommit genom statliga bidrag, består av jord- och skogsbruksarealer. Torvbruk sker endast på de återstående 0,5 procenten, det vill säga ca 12 000 hektar av de totalt 2,6 miljoner hektar av de totalt dikade torvmarkerna i Sverige.
Trots denna ringa andel av markarealen återlämnar torvbruket mer efterbehandlad mark än skogsbruket varje år, vilket finns registrerat hos svenska myndigheter.
Det stärker vårt argument att torvbruket som använder den dikade torvmarken är en av de näringar inom EU som faktiskt verkligen bidrar till klimatomställningen. Torvbruket bidrar till klimatomställningen både genom de plantor som odlas i torv och tar upp koldioxid som ger mat, skog och grönska och genom den obligatoriska och omfattande efterbehandlingen.
Efterbehandlingsalternativet återvätning brukar föras fram som en effektiv åtgärd att stoppa emissioner, men vi vill framhålla att i Sverige finns flera andra alternativ som har samma gynnsamma klimateffekter och som bygger på att torven tas om hand och nyttiggörs. Bland de effektiva efterbehandlingsmetoderna som vi vill peka på ingår att anlägga öppna landskap med fågelsjöar, ny våtmark, en mosaik av olika naturmiljöer, solcellsparker, lövskog samt en kombination av dessa metoder. Den nya metoden att anlägga solcellsparker sparar både värdefull jordbruksmark samtidigt som den ger grön el.
Till sist vill Branschföreningen Svensk Torv understryka att de insatser som görs av våra medlemsföretag i form av efterbehandling efter avslutad torvskörd är noga kontrollerad av svenska myndigheter och enkelt att verifiera och styrka genom att dessa är tvingande i ett tillstånd enligt miljöbalken. Detta är ett omfattande klimatarbete som görs helt utan bidrag från staten och bekostas av verksamhetsutövarna.
Det är därför hög tid att detta klimatarbete och gynnande av en grön omställning med minskade växthusgasutsläpp, som det svenska torvbruket och av Branschföreningen Svensk Torvs medlemsföretag i hög grad bidrar till, också rapporteras in till LULUCF och registreras för att en balanserad och rättvis bild ska framhållas av tillståndet i Sverige och EU när det gäller markutsläpp och kolsänkor/negativa utsläpp.
Läs en mer utförlig beskrivning i bifogad fil.
Read full response