Svensk Kollektivtrafik
Svensk Kollektivtrafik is an industry and interest organization for the regional public transport authorities and county transport companies in Sweden.
ID: 855386645315-74
Lobbying Activity
Response to Clean corporate vehicles
8 Sept 2025
Svensk Kollektivtrafik/Swedish Public Transport Association, är en branschorganisation för landets alla regionala kollektivtrafikmyndigheter/PTAs Clean Vechicles Directive ställer idag krav på eldrivna klass 1 och A-bussar i upphandlad kollektivtrafik. Marknadsutbudet för eldrivna stadsbussar är relativt gott men det är en stor kostnadsskillnad jämfört med bussar drivna med förbränningsmotor och särskilt om europeisk tillverkning efterfrågas. För klass 2 och 3 är marknadsutbudet mycket sämre och de europeiska alternativen färre. Räckvidden på många eldrivna klass 2 och 3 är inte tillräcklig för körsträckorna. Till detta ska läggas kalla vintermånader (oktober-april i delar av landet). Elfordon i kallare klimat är ett verkligt problem med betydligt sämre räckvidd under de kalla månaderna, vi har medlemmar som troligen behöver anskaffa fler elfordon (klass 1) för att klara omloppen än om bussar med förbränningsmotor skulle använts för att också uppfylla kraven i CVD. Förutom dyrare inköpskostnad leder detta även till ökade personalkostnader och sämre tidtabellseffektivitet. Kraven blir ansträngande, särskilt i de norra delarna av Sverige. Våra medlemmars busstrafik drivs idag till ca 95% på förnybara bränslen som t.ex. biogas, HVO, RME och el. En drivmedelsdiversitet med förnybara bränslen och drivlinor är viktigt ur geografiska förhållanden, resiliens, redundans och ur beredskapsperspektiv. Elfordon spelar en stor roll men övriga drivlinor är viktiga även framöver för att få ihop hela systemet. Det är dock viktigt att fordonen drivs med förnybara bränslen. CVD ställer även krav på personbilar och även här ser vi räckvidds- och vinterproblematik för upphandlingar gällande t.ex. färdtjänst och sjukresor. Det är för många medlemmar svårt att få ihop omloppen med rena elfordon med nu gällande CVD-krav. Den svenska kollektivtrafiken ligger främst omställningen av transportsektorn i Sverige. Vi välkomnar en mer elektrifierad, av bl.a. utsläpps- och energieffektivitetsskäl men ser att även förnybara bränslen för förbränningsmotorer har en roll att spela fortfarande. Stöd för inköp och infrastruktur för elfordon efterfrågas. Det rör sig om stora investeringar för busstrafik både vad gäller fordon och elinfrastrukturen som omfattar anslutningsavgiften till elnätet samt nätstation, vilket är minst lika kostsamt, ofta mer kostsamt, än själva laddutrustningen. På många ställen är de regionala kollektivtrafikmyndigheteran den första kunden vilket gör att de tar hela kostnaden vilket andra i ett senare skede kan ha nytta av.
Read full responseResponse to Evaluation of the Public Procurement Directives
7 Mar 2025
Svensk Kollektivtrafik (Swedish Public Transport Association) är branschorganisation för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Sverige som ansvarar för kollektivtrafik med buss, tåg, tunnelbana, spårvagn och båt samt särskilda persontransporter för färdtjänst, sjukresor, skolskjuts i personbilsregisterade fordon. En möjlighet att överpröva ett upphandlingsbeslut ska självklart finnas för anbudsgivare, men överprövningar från den befintliga leverantören som förlorat måste stävjas. Regionala kollektivtrafikmyndigheter är politiskt styrda och verksamheten styrs av dels direkta politiska beslut hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och dess ägare regionerna och vissa fall kommuner, som årlig budget och trafikförsörjningsprogram, dels övriga samhällsförändringar, som omvärldshändelser, förändringar i lagstiftning vad gäller miljökrav och förändrad efterfrågan på att resor. Detta innebär att regler som tillåter och underlättar för förändringar under avtalstiden behöver utarbetas, utan att direktivens övergripande mål kring god konkurrens påverkas.I flera EU-lagstiftningar (tex Batteriförordningen och CVD) införs krav som gör ingrepp i hur upphandling ska ske, vilka krav som ska ställas och hur utvärdering i upphandling ska ske. Detta påverkar möjligheterna negativt att göra bra affärer då kraven inte är samordnade med övriga upphandlingskrav. Det rimliga är att EU sätter upp grundkrav för vad som är tillåtet (t.ex. en viss utsläppsnivå) och ställer kraven i produktions- och tillverkarledet istället för på upphandlande part. Ett minsta krav vore att dessa särkrav förtecknas i upphandlingslagstiftningen som referenser även om de inte inarbetas i upphandlingslagarna.Ett annat område som är svårt inom nuvarande lagstiftning är att ställa krav på sociala villkor i upphandling och som beställare kontrollera att de efterlevs under avtalsperioden. Eftersom det är viktiga krav är det viktigt att spelreglerna är tydliga för alla parter och inte kostnadsdrivande för upphandlande enhet vad gäller efterföljandekontroll.Dagens upphandlingsregler ställer upp krav på längsta avtalstid. I ett avtal där båda parter är nöjda, med ersättning och prestation, skapar en förnyad konkurrensutsättning stora risker för att de tjänster som erbjuds resenärerna blir sämre och mindre driftsäkra, åtminstone i en övergångsperiod. Att bedriva kollektivtrafik är komplext och att från en dag till en annan överta och finjustera trafiken från en leverantör till en annan innebär trots goda förberedelser risk för leveransbrister. Det skapar också osäkerheter för trafikföretagens anställda vad gäller deras möjligheter till fortsatt försörjning och bidrar därför sannolikt till den förarbrist som finns inom alla trafikslag i Sverige och även generellt inom EU.Genom ett antal rättsfall har upphandlande enhet tvingats överge utvärderingsmodeller där pris och kvalitet utvärderats (fördelaktigaste anbud) då utvärderingarna ansetts subjektiva. För att minimera upphandlings- och processkostnaderna samt undvika förseningar av driftstart väljer därför många upphandlande enheter att enbart utvärdera utifrån lägsta pris. Detta är olyckligt då det bromsar kvalitets- och produktutvecklingen i branschen. Ökad tydlighet bör ges i kommande lagstiftning hur kvalitetsaspekter kan utvärderas. Goda och dåliga erfarenheter av en leverantör måste i högre utsträckning ingå i utvärderingskriterierna vid en förnyad konkurrensutsättning. Trots insikt om att anbud kan innehålla svaga löften från presumtiva leverantörer så går det inte genom vare sig formaliakrav eller kontroll av referenser att utesluta leverantören. Eftersom upphandlingsreglerna inte ger möjlighet att utesluta en leverantör längre än tre år och enbart på väldigt allvarliga grunder kommer de som slarvar med kvalitet och har upprepade smärre brister i leverans att inte kunna hindras från att bli anbudsvinnare i en senare upphandling. Kompletta synpunkter finns i bifogad fil.
Read full responseResponse to Measures to better manage and coordinate international rail traffic to increase the modal share of rail
10 Nov 2023
Feedback from The Swedish Public Transport Association the trade organisation of local and regional public transport in Sweden. See attachment (in Swedish).
Read full responseMeeting with Ylva Johansson (Commissioner)
15 Sept 2022 · Talent pool & Talent Partnership