Djurens Rätt
Djurens Rätt is Sweden's leading animal rights and protection organisation.
Lobbying Activity
Djurens Rätt urges EU-wide ban on all fur farming
30 Jul 2025
Message — The organization supports the purpose to ban all fur farming and trade in the EU. They advocate for a controlled phase-out including financial support for the transition.12
Why — A ban would fully remove animal welfare risks associated with the fur industry.3
Impact — Fur farmers lose their livelihoods as profitable operations become impossible under strict requirements.4
Response to Modernisation of the EU legislation for on-farm animal welfare for certain animals
8 Jul 2025
Djurens Rätts svar på Call for Evidence On-farm animal welfare for certain animals: modernisation of EU legislation Djurens Rätt tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter. Vi önskar framföra följande: Sammanfattningsvis Det lagstiftningsförslag som EU-kommissionen kommer att presentera behöver vara ett ambitiöst sådant som tar hänsyn till djurens behov, forskning och erfarenhet på djurvälfärdsområdet. Det behövs ny och utökad lagstiftning för de djurslag där det finns luckor eller där lagstiftning saknas helt idag, som för fiskar och andra vattenlevande djur, unghöns, avelsdjuren i kyckling- och äggindustrierna, korna i mjölkindustrin, kaniner och kalkoner. Det är också av stor vikt att den nya lagstiftningen inte enbart syftar till att minimera djurs lidande, utan också är tydlig med att djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt och att deras välfärd ska främjas. Utevistelse om den är utformad med hänsyn till djurens behov, bidrar generellt till stärkt djurvälfärd på flera olika sätt, inte minst vad gäller möjlighet till utlopp för naturligt beteende. Den nya djurskyddslagstiftningen bör därför kräva rätt till utevistelse för alla djurslag. Sammanfattningsvis anser Djurens Rätt att: Det behövs ett förbud mot burhållning, i linje med medborgarinitiativet End the Cage Age (av hönor, vaktlar, ankor, gäss, kaniner, kalvar i ensamboxar, fixerade grisar). Förbudet bör träda i kraft snarast, exempelvis 2027 för hela EU. Samtidigt behövs långtgående lagstiftning som ser till djurens välfärd i de mer frigående systemen. Det är brådskande att fasa ut dödandet av tuppkycklingar till förmån för tidig könssortering av äggen. Lagstiftning och tekniska lösningar finns redan i flera europeiska länder, vilket tyder på att implementering av ny lagstiftning kan ske fort inom något år. De snabbväxande kycklinghybriderna behöver fasas ut snarast och beläggningsgraden behöver minska, i linje med rekommendationer från europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). EU:s djurskyddsregler ska vara miniminivån vid import av animaliska produkter från länder utanför EU. Djurvälfärdsindikatorer är ett viktigt verktyg för att mäta djurvälfärd och hur väl djurskyddslagstiftningen fungerar, men indikatorer kan inte garantera en god djurvälfärd eller ersätta lagstiftning. Tvångsmatning av ankor och gäss bör förbjudas. Det är en oacceptabel djurhantering som orsakar djuren en mycket låg välfärd. Ny djurskyddslagstiftning för fiskar och andra vattenlevande djur behöver tas fram och den ska vara artspecifik och omfatta djurets hela liv. Det behövs ett förbud mot uppfödning av bläckfiskar. Vi vill se att det införs tydliga förbud mot all stympning av djur, som exempelvis svansklippning, näbbtrimning och rutinmässig kirurgisk griskastrering. Utöver att det behövs ett slut på burhållning och stympning av grisar, behövs det också ett förbud mot att hålla grisar på enbart spaltgolv, införande av krav på avvänjning av smågrisar vid tidigast 28 dagars ålder och krav på större utrymmen och tillräckligt med relevant strö för att möta både komfort- och beteendebehov och därmed minska risken för stress och beteendestörningar som svansbitning. Ny lagstiftning för korna i mjölkindustrin behöver vara tydlig med att avel inte får leda till låg djurvälfärd. Den behöver också innehålla väl tilltagna utrymmeskrav och krav på tillgång till bekväma golv och viloplatser med strö som tillgodoser både komfort-, rörelse och beteendebehov, förbud mot ensamhållning och system med uppbundna djur, ett förbud mot den tidiga separationen mellan ko och kalv samt rätt till utevistelse med bete för kor och andra nötdjur. Den nya djurskyddslagstiftningen bör kräva rätt till utevistelse för alla djurslag.
Read full responseResponse to Updating the list of invasive species threatening biodiversity and ecosystem services across the EU
24 Mar 2025
Djurens Rätt tackar för möjligheten att lämna synpunkter. Som en djurskyddsorganisation kommenterar vi inte lämpligheten av att lista vissa arter som invasiva ur miljösynpunkt. Synpunkterna vi framför om djurskydd vid jakt är generella för alla djurarter och övriga synpunkter gäller enbart arten amerikansk mink (Neogale vison). Djurens Rätt ser positivt på att lista amerikansk mink som en invasiv art i EU, men det är av stor vikt för implementeringen av lagstiftningen att inga intyg för fortsatt pälsdjursuppfödning ges ut. Det är tydligt i förordningen att de djurarter som listas inte ska få hållas i fångenskap, med få undantag som rör människors välmående. När det gäller minkar är det snarare riskabelt för folkhälsan att ha dem i fångenskap eftersom minkar är mottagliga för flera influensavirus, som SARS-CoV-2, och kan riskera att bli reservoarer för zoonotiska smittor. Pälsproduktion är dessutom inte en samhällsviktig funktion i EU och har ett väldigt litet stöd av befolkningen. Det har tydliggjorts genom det framgångsrika medborgarinitiativet Fur Free Europe. Rymningar från minkfarmer är inte ovanligt i Sverige. Även frisläpp av minkar har skett bakåt i tiden, bl.a. av vissa djurrättsaktivister men också andra. Det var utsläpp från minkfarmer av farmarna själva som gjorde att den amerikanska minken fick fäste i den svenska naturen under andra världskriget. Uppgifter vi fått in från lokalbefolkningen i det tidigare minkfarmtäta Blekinge tyder på att minst 100 minkar ses springande i stadsmiljö varje år, samt att minkarna är mycket närgångna vilket tyder på att de är vana vid människor och därmed kommer från minkfarmer. Den mest långsiktiga och permanenta lösningen är ett heltäckande förbud mot att föda upp minkar i fångenskap. Med det sagt behöver djurskydd tas hänsyn till vid jakt av invasiva djurarter. Vi anser att det är ytterst olämpligt att tillåta jakt med hund under hela året för exempelvis amerikansk mink. Jakt med hund riskerar djuren stress eller skada innan de dör. Även om arterna kan klassas som främmande och invasiva är det ytterst omoraliskt att jaga djur på det sättet, särskilt om de precis har fått ungar. Det behöver finnas perioder när djuren är fredade för att undvika att ungar blir föräldralösa, och arbete behöver införas för att skydda de känsliga arterna i stället för att lönlöst försöka utrota de invasiva arterna. EU-kommissionen behöver arbeta för att främja nya metoder för att hantera invasiva arter för att undvika att orsaka djurindivider lidande.
Read full responseResponse to Evaluation of the Cosmetic Products Regulation
20 Mar 2025
Översynen av förordningen om kosmetiska produkter utgör en viktig möjlighet att anpassa förordningen utifrån medborgarnas förväntningar och med hänsyn till de framsteg som gjorts inom forskning och utveckling sedan förordningen trädde i kraft. Översynen behöver återspegla kraven i medborgarinitiativet "Save Cruelty-Free Cosmetics", som samlade över 1,2 miljoner underskrifter 2023. I EU-kommissionens svar på medborgarinitiativet fanns flera välkomna åtgärder. Det mest centrala - ett stärkt förbud mot testning på djur för kosmetika - föll däremot mellan stolarna. Det är hög tid att säkerställa att förordningens förbud mot djurförsök fungerar på det sätt som medborgarna förväntar sig och som lagstiftarna avsåg. Det innebär att förbudet mot djurförsök behöver utvidgas till att gälla samtliga syften med testerna; inte bara för att uppfylla kraven i förordningen om kosmetiska produkter. Vidare är det av högsta vikt att rättsliga bestämmelser uppdateras för att lösa de konflikter som idag finns mellan förordningen om kosmetiska produkter och annan lagstiftning, som kemikalielagstiftningen REACH. Viktiga steg för att tillse att förordningens förbud mot djurförsök uppnår sitt syfte är att och godta new approach methodologies (NAMs) och next generation risk assessment (NGRA) för riskbedömning. EU-medborgarna fortsätter att uttrycka sitt missnöje med vad de anser vara otillräckliga åtgärder för att uppnå djurfri forskning. Det ovannämnda europeiska medborgarinitiativet är det andra medborgarinitiativet på tio år som samlat in mer än en miljon underskrifter. Opinionsundersökningar visar återkommande mycket starkt stöd hos medborgarna för snabb utfasning av djurförsök. Exempelvis anser 74 % av EU-medborgarna att djurförsök för kosmetiska produkter och deras ingredienser är helt oacceptabelt, och 75 % instämmer i att EU bör investera mer i utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök. Vi uppmanar kommissionen att ta tillfället i akt och omvandla det nuvarande regelverket för att förbjuda alla tester av kosmetiska ingredienser, undvika nya djurförsök för andra kemikalier och genomföra åtgärder för att stegvis avveckla alla djurförsök som används för säkerhetsbedömning.
Read full responseResponse to Evaluation of the Public Procurement Directives
6 Mar 2025
Offentlig upphandling kan vara ett kraftfullt verktyg för att främja bättre djurskydd och ökad hållbarhet. Med sin stora köpkraft kan offentliga affärer bidra till positiva samhällsförändringar genom att sätta krav som driver på för bättre djurvälfärd och högre miljöansvar. Genomtänkta upphandlingsstrategier som integrerar hållbarhetsmål, såsom de i Agenda 2030, kan stimulera marknaden att erbjuda innovativa och hållbara lösningar. Genom att samarbeta med marknaden och civilsamhället kan offentlig sektor på detta sätt stödja en utveckling mot ett mer hållbart samhälle ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Ett område där offentlig upphandling behöver bidra till en sådan omställning är inom kycklingindustrin, som i dag medför allvarliga djurvälfärdsproblem. Ett av de allvarligaste djurvälfärdsproblem som finns inom kycklinguppfödningen är användandet av snabbväxande hybrider, så kallade turbokycklingar. Dessa är framavlade för att växa extremt snabbt och de löper en högre risk för sjukdom och plötslig död än andra kycklingar. Den tillväxtinriktade aveln har gjort att turbokycklingar växer så snabbt att de får ont och majoriteten får någon typ av rörelsestörning innan deras liv avslutas när de är 35 dagar gamla. Då har de hunnit växa 50 gånger sin storlek från kläckning. EFSA rekommenderar sedan 2023 en maximal tillväxttakt på 50 gram per dag betydligt lägre än för den i Sverige vanligaste hybriden, Ross 308. Uppdaterade kriterier från den svenska Upphandlingsmyndigheten under 2023 har gjort det möjligt för upphandlande myndigheter i Sverige att välja kött från mer långsamväxande och hälsosammare kycklingraser. Intresset för det nya kriteriet är stort: Mer än var fjärde kommun uppgav redan året efter att kriteriet släpptes att de planerar att använda det i sina kommande upphandlingar. För mer information bifogar vi vår rapport om kommuners upphandling av kycklingkött som exempel på fungerande nationellt initiativ. För att få riktigt genomslag för mer hållbart upphandlad mat behöver mer fokus ligga på andra parametrar än pris. Kvalitet och hållbarhetsdimensioner behöver få större vikt vid bedömningarna, och ha samma tyngd som priskriteriet genom att bli obligatoriska. Minst lika viktigt är att ramverket utvecklas till att inkludera de upphandlande myndigheternas ställningstagande till VAD som ska upphandlas, då det på den nivån finns långt större möjligheter att fatta beslut som gör verkligt stor skillnad för flertalet av de samhällsintressen som berörs av upphandlingslagstiftningen än regleringar av HUR upphandlingen görs. Den offentliga upphandlingen har potential att bli ett mycket viktigt styrmedel för att minska konsumtionen av animalier till förmån för mer växtbaserat. Utöver de uppenbara djuretiska vinsterna kan minskad köttkonsumtion och bättre djurvälfärd också bidra till att uppfylla flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Minskad köttkonsumtion är ett kraftfullt verktyg för att bekämpa klimatförändringarna och minskar risken för framtida pandemier. Flertalet forskningsstudier slår fast att den höga köttkonsumtionen bidrar till ohälsa och sjukdomar som övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Här finns också stor potential att verka för en bättre folkhälsa genom att barn redan i tidig ålder i förskola och skola kan lägga grunden för hälsosamma och hållbara matvanor. Att minska antalet djur och samtidigt höja nivån på djurvälfärden kommer även att förbättra människors och djurs hälsa genom att minska risken för sjukdomar och antibiotikaresistens och minska risken för framtida pandemier som Covid-19. Farm to Fork-strategin betonar att: En övergång till en mer växtbaserad kost med mindre rött kött och bearbetat kött och med mer frukt och grönsaker kommer inte bara att minska risken för livshotande sjukdomar, utan även livsmedelssystemets miljöpåverkan.
Read full responseMeeting with Emma Wiesner (Member of the European Parliament)
11 Feb 2025 · Djurvälfärd
Meeting with Alice Teodorescu Måwe (Member of the European Parliament)
24 Oct 2024 · Djurrätt
Response to Commission Roadmap to phase out animal testing
15 Oct 2024
Djurens Rätt välkomnar möjligheten att lämna synpunkter under utarbetandet av Europeiska kommissionens färdplan för att fasa ut djurförsök i kemikaliesäkerhetsbedömningar och vill uttrycka vårt fulla stöd för detta initiativ. Färdplanen bygger på kommissionens svar på det framgångsrika europeiska medborgarinitiativet Rädda icke-djurtestade kosmetikaprodukter stå upp för ett EU utan djurförsök. Färdplanen utgör en unik möjlighet att etablera de nödvändiga ramarna på EU-nivå för att påskynda övergången till ett nytt regleringssystem utan djurförsök, en övergång som skulle innebära viktiga fördelar: Kommissionens färdplan är avgörande för att minska lidandet som djurförsök innebär. Den möter behovet av ett mer effektivt system för att bedöma och hantera kemikalier och för att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön. Initiativet är efterlängtat av medborgarna och även helt i linje med det växande stödet för djurfria testmetoder hos exempelvis berörda myndigheter, Europaparlamentet och forskare. För industrin finns här stor potential att påskynda säkerhetsbedömningar och erhålla biologiskt relevanta resultat till lägre kostnader. Djurens Rätt rekommenderar följande åtgärder för att färdplanen ska bli så framgångsrik som möjligt: EU:s lagstiftning om kemikaliesäkerhetsbedömning måste revideras, förenklas och harmoniseras för att uppmuntra och underlätta användningen av icke-djurbaserade metoder. Omedelbara åtgärder bör vidtas för att maximera användningen av befintliga icke-djurbaserade metoder och minimera användandet av djurförsök inom det befintliga ramverket. Dagens system för validering av nya metoder utgör en betydande flaskhals och hindrar mer utbredd användning av icke-djurbaserade metoder. För att påskynda regulatoriskt godkännande måste andra system utforskas och så snart som möjligt ersätta den nuvarande valideringsprocessen. Ökad transparens och tillgänglighet till kunskap och data är avgörande för en framgångsrik omställning och för att undvika upprepad testning av samma substans. Väl fungerande databaser och ett understödjande av utbyte av idéer, metoder och data är viktiga komponenter i detta. Likaså bör samarbete mellan olika intressenter, sektorer och discipliner stärkas. Väl fungerande och tillräcklig utbildning inriktad på icke-djurbaserade metoder är av yttersta vikt för att förse berörda parter med den kompetens som krävs. Tidsatta och tydligt formulerade mål är avgörande för framgång, och dessa behöver kopplas till ett ramverk för övervakning och utvärdering av genomförda åtgärder. Sist men inte minst måste tillräckliga resurser avsättas. Övergången till ett nytt system för säkerhetsbedömningar baserade på icke-djurbaserade metoder kan komma att kräva betydande investeringar. Resurserna behöver vara tillräckliga för att bland annat: - utveckla nya samt förbättra befintliga metoder och teknologier, - skapa förutsättningar för utbildningsprogram, - bygga ny alternativt utöka befintlig infrastruktur, - stödja tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt samarbete samt - etablera effektiva övervakningsprocesser.
Read full responseMeeting with Karin Karlsbro (Member of the European Parliament)
1 Oct 2024 · Aktuella politiska ärenden
Response to Integrated Farm Statistics - list of variables and their description for reference year 2026
14 Aug 2024
Djurens Rätt är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation och vi tackar för möjligheten att lämna synpunkter. Det är av stor vikt att statistik som samlas in om lantbruk inom EU är baserad på omfattande och korrekt data. Vår expertis inom djurskydd kan hjälpa er i valet av variabler att ta hänsyn till, så att det kan användas för att öka djurvälfärden och för att ta hänsyn till den starka opinionen för ett stärkt djurskydd i EU. De variabler som behöver prioriteras: tillgången till användbart utrymme för alla djur oavsett art och uppfödningsform, antalet suggor som fixeras under dräktighet och vid förlossning i mer än 24 timmar (samt hur länge de fixeras), antalet kalvar och om de hålls individuellt eller i grupp (samt hur länge de hålls individuellt). Utöver det ser vi det som viktigt att fler variabler tas hänsyn till: antalet nötdjur som hålls uppbundna oavsett produktionsform, antalet nötdjur som hålls på spaltgolv (samt om det är delvis eller helspalt), antalet grisar som hålls på spaltgolv (samt om det är delvis eller helspalt), antalet grisar som utsätts för svansklippning (detta är relevant eftersom behovet av svansklippning i grunden beror på den miljö grisarna hålls i), antalet uppfödda grisar per kull och antalet avvanda grisar, antalet grisar som hålls inomhus permanent och antalet som har tillgång till utevistelse, antalet nötdjur som hålls inomhus permanent och antalet som har tillgång till utevistelse, antalet hönor som föds upp för äggläggning som hålls inomhus permanent och antalet som har tillgång till utevistelse, antalet kycklingar som föds upp för kött som hålls inomhus permanent och antalet som har tillgång till utevistelse, antalet kalkoner som hålls inomhus permanent och antalet som har tillgång till utevistelse, antalet ankor som hålls inomhus permanent och antalet som har tillgång till utevistelse, antalet vaktlar som hålls inomhus permanent och antalet som har tillgång till utevistelse, antalet gäss som hålls inomhus permanent och antalet som har tillgång till utevistelse, antalet djur som utsätts för näbbtrimning (uppdelat på art och uppfödningsform), antalet ankor, gäss och vaktlar som hålls i burar, antalet kaniner uppdelat i hur stor yta de har och uppfödningsform (bur eller frigående), antalet djur som är så kallade föräldradjur inom ägg- eller kycklingindustrin, antalet fiskuppfödningar uppdelat på art och uppfödningsform och antalet insektsuppfödningar för livsmedel och foder, uppdelat på art (inklusive honungsbin), samt hur stor andel som producerar livsmedel jämfört med foder. Vi önskar också att statistiken om spannmål och proteingrödor börjar delas upp i odling för livsmedel till människor och till foder.
Read full responseDjurens Rätt Demands Strict Eight-Hour Limit on Animal Transport
12 Apr 2024
Message — The group demands an eight-hour journey limit for livestock and a total ban on non-EU live exports. They propose replacing live shipments with meat and genetic material. They also seek to prohibit transporting unweaned or pregnant animals.123
Why — These restrictions would achieve their primary objective of significantly reducing long-distance live animal transport.45
Djurens R$tt Urges Shifting Focus From Health to Welfare
3 Apr 2024
Message — Replace 'animal health' with 'animal welfare' and prioritize vaccination over culling. Expand tracking for animals moved for rearing and mandate pet registration. Include farmed insects in terrestrial animal definitions to improve protections.123
Why — This would advance their goal of respecting animals as sentient beings.4
Impact — Public authorities would face stricter transparency requirements regarding animal culling numbers.5
Response to Welfare of dogs and cats and their traceability
13 Mar 2024
Tack för möjligheten att komma med synpunkter. Kapitel 1 - Inför en bestämmelse som ger EU-kommissionen befogenhet att anta genomförandeakter för att upprätta en förteckning över djurarter som får hållas som sällskapsdjur, en så kallad positiv lista. - Inför en definition av "sällskapsdjur". - Inför ett förbud mot att sälja katter och hundar i djuraffärer. Detta bör läggas till i kapitel 1 (djuraffär nämns sedan i kapitel 2, artikel 4, 7 och 12). Miljön i en djuraffär är inte lämplig för att möta katternas och hundarnas behov. Kapitel 2 Artikel 4 - Regelverket bör gälla alla som föder upp sällskapsdjur, oavsett hur många de föder upp. - Utvidga omfattningen av förbudet mot stympningar till att omfatta alla aktörer och djuraffärer, och uteslut endast djurhem från ett sådant förbud. Det är rimligt att djurhem är undantagna från förbud att förmedla djur som stympats, men djurhemmen bör förse de nya ägarna med dokumentation som bevis på att de adopterat ett tidigare stympat djur. - Inför förbud mot marknadsföring av stympade djur och användning av dem på utställningar och tävlingar. Artikel 6 - Inför begränsningar för artificiell insemination. Insemination bör inte få användas som standard eller för att lösa problem som beror på att hundarna eller katterna inte kan para sig och bli dräktiga på naturlig väg. Det bör endast få övervägas i undantagsfall och ska endast få utföras av veterinär. Artikel 6, punkt 2 - Inför krav på ett fast antal djurhållare per antal djur. Djurhållare ska vara av ett antal som säkerställer att djuren får adekvat skötsel och vård i enlighet med sina behov. Artikel 6, punkt 3 - Inför tydligare och strängare bestämmelser om avel med brakycefala hundar och katter och andra sällskapsdjur med problem som orsakats av extrem avel. - Inför en tydlig definition av extrem avel och extrema egenskaper. - Inför ett certifieringssystem för djurvälfärd som inkluderar alla särdrag som finns hos varje extrem rasegenskap. - Inkludera ett förbud mot import, annonsering och användning av brakycefala hundar och katter och andra sällskapsdjur med problem som orsakats av extrem avel, för utställning och tävling. Artikel 8, punkt 1 - Lägg till att den information som förses till den som förvärvar ett sällskapsdjur, ska ha vetenskaplig grund och vara uppdaterad. Artikel 9, punkt 2 - Inför krav på obligatorisk förnyelse av kompetensutbildning för djurhållare minst vartannat år. Artikel 10 - Inför krav på mer frekventa (fler än ett besök per år) rutinbesök av en veterinär. Artikel 15, punkt 3a - Inför ett förbud mot att binda kroppsdelar (ej enbart ett förbud mot att "kontinuerligt binda kroppsdelar"). Artikel 15, punkt 3c - Det är inte tydligt om "elektrisk ström" endast avser elektriska halsband. Det måste göras tydligt att regeln omfattar också så kallade osynliga stängsel. Inför förbud mot användning, försäljning, import, marknadsföring och tillverkning av utrustning på hundar och katter, som kan ge elektriska stötar så som elektriska halsband eller osynliga stängsel, i hela EU. - Inför även förbud mot stryphalsband. Särskilt stryphalsband som har taggar in mot hundens hud måste förbjudas. Kapitel 3 Artikel 17, punkt 1 - Vi ser positivt på förslaget om identifiering och registrering av hundar och katter. Men förslaget bör omfatta fler hundar och katter. Identifiering och registrering bör gälla för alla hundar och katter, inte enbart de som anses vara föremål för handel för ett ekonomiskt ändamål. Förslaget bör omfatta även de hundar och katter som hålls för sällskap och de som är hemlösa. Artikel 17, punkt 4 - Det behövs strängare regler för onlinehandel med djur. Inte enbart köparen ska kontrollera identifieringen och registreringen utan också säljaren måste autentisera sig och lämna informationen i annonsen och i en EU-databas, ett så kallat dubbelt verifieringssystem. Övrigt: - Inför krav på att djur inte ska få levereras eller säljas om de inte är avvanda eller om de är yngre än 8 veckor (hundar) resp. 12 veckor (katter).
Read full responseResponse to Revision of EU rules on textile labelling
27 Sept 2023
Djurens Rätt welcomes this revision and the opportunity to contribute with evidence. As the oldest and largest animal protection organisation in Sweden, our focus will be primarily on the labelling of other non-textile materials, such as fur. This is to adequately protect consumers regarding animal products that are placed on the EU market. See attached PDF for our general comments.
Read full responseMeeting with Emma Wiesner (Member of the European Parliament)
29 Jun 2023 · talare: Ett år till EU-val - partiernas djurpolitiska prioriteringar
Response to Review of poultry marketing standards
15 May 2023
Thank you for making it possible to give feedback on this consultation. Djurens Rätt is Sweden's largest animal welfare organisation and as representatives for a country that has banned force-feeding, we want to make it clear that it is very important for EU to make it easier for other countries to do the same. To keep the animal welfare legislation unified and striving for always take better care for animals. 22 member states already have a ban on force-feeding, including Sweden. And it would be better if this was the same all over EU. As it is not possible to ban force-feeding via this consultation it would be most beneficial for animal welfare if the minimum liver weight at least is deleted in the legislation (Art 1, point 3, EU Regulation on marketing standards for poultrymeat). Therefore the cruel method of force-feeding would not be mandatory anymore for foie gras, and higher welfare production would be made possible. In summary we want to delete the minimum liver weights requirement for goose and duck liver and products thereof.
Read full responseMeeting with Malin Björk (Member of the European Parliament)
28 Mar 2023 · Animal Protection
Meeting with Pär Holmgren (Member of the European Parliament)
30 Jan 2023 · Current EU Policies and Animal Rights
Djurens Rätt Urges EU Ban on Live Animal Sea Exports
6 Dec 2022
Topic — The proposal sets specific requirements for verifying animal welfare on livestock transport vessels.
Message — The organization demands a ban on sea exports due to unacceptable risks. They suggest replacing live transport with meat, carcasses, and genetic material.12
Why — This policy would prevent future maritime disasters and end animal welfare violations during transport.3
Impact — Livestock exporters and importing countries would lose their current live animal trade routes.4
Djurens Rätt urges ban or stricter animal welfare on ships
6 Dec 2022
Message — They advocate replacing live exports with meat and carcasses to mitigate animal risks. They also request mandatory onboard veterinarians and CCTV surveillance for all sea transports.123
Why — Stricter rules would help achieve their goal of respecting animals' rights.4
Impact — Vessel operators face immediate transport prohibitions if compliance with welfare rules is doubted.5
Meeting with Pär Holmgren (Member of the European Parliament)
25 Nov 2022 · Webinar about the fur industry - panel member
Response to General arrangements for excise duty – harmonisation and simplification
25 May 2022
Djurens Rätt ser positivt på förslaget att tillåta besiktning efter slakt av ankor och gäss som föds upp för produktion av ank- och gåslever. Det skulle bidra till förbättrad efterlevnad av EU:s djurskyddslagstiftning. Besiktningar bör utföras ofta och regelbundet. Resultat som tyder på att djur har farit illa bör ge kännbara konsekvenser och sanktioner. Om skador som tyder på påverkan av tvångsmatning upptäcks vid besiktning vid fler än ett slakttillfälle, bör den aktuella uppfödaren inte tillåtas att fortsätta bedriva sin djuruppfödning. Besiktningen bör omfatta kontroller av skador särskilt vid näbben, i matstrupen, krävan, magen och levern, för att påverkan av tvångsmatning ska upptäckas.
Read full responseResponse to Setting the Course for a Sustainable Blue Planet -Update of the International Ocean Governance Agenda
15 Feb 2022
Djurvälfärd är en viktig del av hållbarhet
Djurens Rätt verkar aktivt för att djurvälfärd ska vara en självklar del i hållbarhetssammanhang. Djurvälfärd hos fiskar och andra vattenlevande djur spelar en viktig roll i arbetet med att lösa många av de hållbarhetsutmaningar vi står inför idag. Läs mer i i rapporten “Summary Report on the Benefits of Aquatic Animal Welfare for Sustainability", https://drive.google.com/file/d/1LjmZ-JRMVTcxYW7RoeLdv4WqllyT2Z91/view (också bifogad som bilaga till vår feedback).
Vattenkvalitet
Låg djurvälfärd som en följd av hög djurtäthet och en ej tillfredsställande utfodring i vattenbruk, kan orsaka syrebrist i närliggande vatten
med följder som algblomning och risker för folkhälsan.
Klimatpåverkan
Idag består en stor del av det foder som djuren i vattenbruket utfodras med, av vildfångad fisk. Bottentrålning, som är en vanlig fångstmetod inom fisket, leder till betydande växthusgasutsläpp. Metoden kräver mycket bränsle, den förstör bottnen och minskar bottnens möjlighet att lagra in kol. Därför är en minskning av antalet fiskar som används som foder i vattenbruket direkt kopplat till minskad klimatpåverkan. Bottentrålning anses vara en effektiv fångstmetod eftersom många djur kan fångas på kort tid. Men konsekvenserna för djuren och klimatet är förödande. Fiskarna som fångas i trålen utsätts för utmattning, skador och krossning. Trålningen kan också ge stora bifångster av individer av arter som syftet inte var att fånga.
Fodersammansättning
Fodret i vattenbruket innehåller generellt idag mindre andel vildfångad fisk än tidigare, men fortfarande är vattenbruket beroende av fisk som fångas från det vilda. Vattenbruket bidrar till utfisket av haven eftersom de flesta fiskar som föds upp i odlingar ges foder som delvis är gjort av vildfångade fiskar. Det här är oacceptabelt och leder till enorma konsekvenser ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Det behövs ett skifte från uppfödning av rovfiskarter till växtätande eller allätande arter, för att bryta beroendet av foder som består av vildfångad fisk.
Read full responseResponse to Sustainable food system – setting up an EU framework
26 Oct 2021
Sammanfattning, se bilaga för fullständigt svar.
Djurens Rätt välkomnar kommissionens initiativ att göra EU:s livsmedelssystem mer hållbart och integrera hållbarhet i all livsmedelsrelaterad politik. Vi uppskattar möjligheten att ge vår återkoppling på kommissionens Inception Impact Assessment (IIA).
För att möta de utmaningar Europa och världen står inför behövs en större samstämmighet mellan all politik som rör livsmedelssystemets hållbarhetsaspekter, som folkhälsa, djurvälfärd, miljöskydd och klimat. En heltäckande ny förordning som knyter ihop de olika delarna under ett och samma paraply är ett nödvändigt verktyg i detta arbete. Därför förordar vi policy-alternativ nr 4: en heltäckande ramlag om hållbarheten hos Europeiska unionens livsmedelssystem. För att tillse att den nya lagstiftningen blir tillräckligt effektiv behöver den omfatta samtliga aktörer i livsmedelssystemet samt bestå av bindande regler, där frivilliga åtaganden endast blir ett komplement för aktörer som vill gå längre. Djurens Rätt instämmer därför i förslaget att den nya lagstiftningen ska vara i form av en förordning, för att tillse harmonisering på EU-nivå och nå maximal verkningsgrad.
Ramlagen bör inkludera alla Farm to Fork-strategins övergripande mål. Den bör sätta upp tidsbundna, kvantitativa EU-mål efter principerna i EAT-Lancet-rapporten. Hälsosam, hållbar mat och hög djurvälfärd bör vara de centrala målen för all EU:s livsmedelspolitik och lagstiftning. Ramlagen måste erkänna kopplingen mellan djurvälfärd, människors hälsa och andra dimensioner av hållbarhet. Ramlagen bör därför styra all annan livsmedelspolitik och -lagstiftning, till exempel den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken.
Det råder ingen tvekan om att en nedstängning av djurfabrikerna och en drastisk minskning av antalet djur som används i produktionssystemen, liksom en minskning av konsumtionen av animaliska produkter i EU, måste vara centrala delar i omställningen av livsmedelssystem. Detta har lyfts fram i ett stort antal studier och av expertkommittéer.
Produktionen av växtbaserade livsmedel och satsningar på högre djurvälfärd måste också stimuleras genom en omställning av subventionssystemet. En ny FN-rapport pekar ut stöden som skadliga för miljö och hälsa. Livsmedelssystemet bör frångå de traditionella subventionerna och istället stimulera innovation i utvecklingen av växtbaserade produkter, inklusive alternativa proteiner. Investeringar inom den senare sektorn behöver uppmuntras tydligare för att gynna utveckling och innovation av nya produkter.
Att minska antalet djur och samtidigt höja nivån på djurvälfärden kommer även att förbättra människors och djurs hälsa genom att minska risken för sjukdomar och antibiotikaresistens och minska risken för framtida pandemier som Covid-19. Farm to Fork-strategin betonar att: ”En övergång till en mer växtbaserad kost med mindre rött kött och bearbetat kött och med mer frukt och grönsaker kommer inte bara att minska risken för livshotande sjukdomar, utan även livsmedelssystemets miljöpåverkan.” Även om utsläppen av fossila bränslen elimineras skulle utsläppen från det globala livsmedelssystemet med nuvarande nivåer av animaliskt protein göra det mycket svårt att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C och även göra det svårt att ens hålla den under 2 °C.
Djurens Rätt ser med oro på det ökande intresset för att använda insekter som foder. EU-kommissionen har bedömt vilken effekt insektsuppfödning skulle få om produktionen var fullt utvecklad och kommersialiserad och om alla nuvarande restriktioner lyftes, och förutspår att en ökad tillgång på insektsmjöl till lägre pris kan främja konventionell intensiv djuruppfödning. En ökad användning av insektsprotein som foder riskerar alltså att upprätthålla dagens system med djurfabriker. Djurens Rätt uppmanar istället till en omställning till ett mer hållbart livsmedelssystem med växtbaserat i fokus.
Read full responseResponse to Animal welfare labelling for food
24 Aug 2021
Djurens Rätt tackar för möjligheten att skicka in kommentarer om det framtida djurskyddet i EU. Sammanfattningsvis vill vi lyfta följande:
- Det är positivt att ett helhetsgrepp om djurskyddslagstiftningen tas. Det är av stor vikt att djurskyddet stärks i hela EU för att främja utvecklingen i samtliga medlemsstater, med särskild vikt för att burarna fasas ut till följd av medborgarinitiativet End the Cage Age.
- Det är viktigt att alla djurslag som kan känna smärta tas hänsyn till, inklusive vissa ryggradslösa djur så som kräftor och ryggradsdjur som tidigare inte reglerats så som fiskar.
- EU måste se till att lagstiftningen följs nationellt, utan kryphål för sämre djurskydd.
- Djurtransporterna måste bli kortare och regleringen striktare. Inom kort måste transport av levande djur till slakt och för avel ersättas av transport av kött och genetiskt material.
- För de allra flesta djurslag är det positivt med artspecifik lagstiftning, men när det gäller djur som hålls för pälsproduktion så behövs ett tydligt förbud mot sådana djurhållning. Det är inte förenligt med gott djurskydd att ha djur för produktion av onödiga lyxprodukter. Artspecifika djurskyddskrav skulle kunna legitimera att sådan produktion får fortsätta i EU.
- Plågsamma bedövningsmetoder vid slakt behöver fasas ut snarast. Det inkluderar inledningsvis koldioxidbedövning av grisar och fiskar, samt elbadsbedövning av fjäderfä.
- En djurvälfärdsmärkning måste vara transparent, baserad på produktionsmetod, innehålla flera nivåer där den högsta nivån innebär betydligt striktare djurskyddskrav än dagens konventionella produktion och användas på samtliga animaliska produkter för att märkningen ska få önskvärd effekt.
Ytterligare kommentarer och utveckling av våra resonemang finns i medföljande PDF.
Read full responseResponse to Revision of EU marketing standards for agricultural products
16 Feb 2021
Djurens Rätt:
Ett stärkt djurskydd har efterfrågats av EUs medborgare under många år. Medborgare efterfrågar mer information om hur djuren i livsmedelsproduktionen hålls och bättre möjligheter att göra medvetna val, samt stärkt grundläggande skydd i regelverken. I Från Jord Till Bord-strategin utlovas en rad förbättringar. I översynen av EU:s handelsnormer kring jordbruksprodukter bör konsumenternas rätt till tydlig information väga tungt. Införandet av en märkning där det tydligt framgår hur djur har fötts upp, hållits, transporterats till slakt och slaktats utifrån olika djurvälfärdskriterier skulle bidra med tydligare information till konsumenterna och ge möjlighet att göra medvetna val.
I utformandet av en märkning är det viktigt att märkningen blir så tydlig för konsumenterna som möjligt. I äggmärkningen som idag finns bygger märkningen på tydliga produktionsmetoder som har stor effekt för djurvälfärden. Det framgår tydligt om hönorna haft tillgång till utevistelse, till exempel. Fler aspekter behöver fångas upp i kommande märkningssystem men tydligheten kring faktisk produktionsmetod är avgörande för en bra märkning för konsumenterna.
Det är också viktigt att märkningen ska lämna utrymme för förbättringar. Högsta nivån i märkningen kan inte ligga nära lagstiftning eller nära de vanligaste produktionsformerna, då lämnas inget utrymme för dem som vill gå före, höja nivån och på så sätt få möjlighet att tjäna pengar på det genom att få en högre gradering i ett flergradigt märkningssystem. För att hitta bra nivåer är det viktigt att djurskyddsorganisationer involveras i arbetet. Aspekter som rör hela djurets liv behöver också inkluderas, från uppfödning till slakt, för att märkningen inte ska riskera att bli missvisande.
Read full response